Detta är en idolbild med autograf av Georg Brandes, som Matti hade i sitt personliga fotoalbum. Det är svårt för mig att förstå, men denne man hade i stort sett rockstjärnestatus. För att få höra honom tala, eller rent av träffa honom, kunde många tänka sig att resa ända till Köpenhamn, eller för all del till Stockholm för den händelse han tänkt göra ett framträdande där.
Victoria Benedictsson reste med Matti till Köpenhamn och Stockholm för hans skull, men även August Strindberg och bröderna af Geijerstam räknade Georg Brandes som en idol värd att vallfärda till. Han är bidragande orsak till att Matti och August kunde mötas händelsevis i en hotellfoajé i Köpenhamn.
Här vill jag främst uppehålla mig vid Brandes betydelse för bröderna af Geijerstam. Brandes är liberalismens banérförare, men på den här tiden är man inte enbart politiker. Brandes är filosof med en doktorsavhandling i estetik, han är litteraturkritiker och översättare. Som översättare har han introducerat liberala filosofer genom att översätta t.ex John Stuart Mill till danska från det exotiska språket engelska. Brandes är alltså en politisk inspiratör för bröderna af Geijerstam, men han är samtidigt också en inflytelserik litterär smakdomare genom sin ställning som litteraturkritiker. Han introducerar bland andra Søren Kierkegaards existensialism för sin publik. Det är för sitt filosofiska, estetiska och litterära program som han först blir berömd. Hans litteraturkritik bidrag till att göra europeiska tänkare mera kända i Danmark. Han är även en betydelsefull figur i dansk partipolitik, men hans förmåga att sprida kultur stannade inte i Danmark utan påverkade även debatten i Sverige. Strindberg, Ibsen, Bjørnstjerne Bjørnsson, Nietsche och Kierkegaard finns bland de författare som Brandes bidrar till att sprida.
Georg Brandes gör sig till tolk för Kierkegaards existentialism och förkunnar det så kallade "helhetskravet", vilket bäst formulerats av Ibsen i hans berömda citat: "Och vad du är, så var det fullt och helt, och icke styckevis och delt".
Märk väl att våra vänner af Geijerstam, Strindberg m fl rör sig i en miljö där stämningen domineras av en idé som numera är bortglömd: skandinavismen. Bröderna af Geijerstam är besjälade av liberala idéer som de hämtat hos Brandes, men de är framför allt skandinavister. Till det skandinavistiska credot hör att Sverige, Norge och Danmark bör betraktas som en enda sammanhängande kulturkrets och att de språkskillnader som finns länderna emellan lätt överbryggas om man läser varandras böcker och för samtal inbördes. När unionen mellan Sverige och Norge redan var genomförd så behövde man endast ansluta Danmark så skulle saken vara klar, svenska skandinavister såg för sig en framtid med ett enat Skandinavien. Dessa stämningar är vårt lands motsvarighet till de nationalistiska strömningar som var förhärskande söderut i övriga Europa.
I skandinavistisk anda driver Victoria Benedictsson en boklåda hemma i Hörby där hon säljer Herman Bang, Henrik Ibsen, Jonas Lie, Alexander Kielland vid sidan av böcker på svenska. Hon ansåg det viktigt att dessa författare fick spridning i Sverige. Jag är osäker på hur många böcker som faktiskt såldes i hennes boklåda. De författare jag nämner här är exempel på böcker som Victoria behöll för egen del och således aldrig sålde. Vi vet också att Georg Brandes och hans idéer var mycket betydelsefulla även för Victoria.
söndag 18 mars 2012
lördag 17 mars 2012
Matti af Geijerstam
Matilda Beata af Geijerstam Benedictson (1865-1952). När Matti föddes så dog hennes mor i barnsäng. Modern hette Matilda Benedictsson född Andersson. Dottern fick ärva sin moders förnamn. När fadern Christian Benedictsson senare gifter om sig med Victoria (1850-1888) så uppstår ett särskilt band av förtrolighet mellan Matti och Victoria.
Åren 1885-86 beslutar sig Victoria för att resa till Stockholm, främst för att få se en skymt av Georg Brandes, men även för att få träffa andra litteratörer m fl. Hon tar då med sig Matti. Fotot är taget 1887, då Matti är 22 år gammal.
I Stockholm träffar Victoria och Matti bland många andra även bröderna af Geijerstam. Tycke uppstår mellan Matti och den yngre brodern Karl Johan (1860-99). De börjar brevväxla under tiden före förlovningen 1887. Denna brevväxling finns deponerad i arkiv och är därmed tillgängligt för allmänheten. Omsorgen om Victoria Benedictsson tycks ha blivit en gemensam angelägenhet för både Matti och fästmannen.
FOTNOT: Stockholms kyrkböcker använder stavningen Benedictson för Matildas efternamn. Namnet i rubriken är skrivet på det sätt som jag fann det i Rotemansarkivet för 1907.
Åren 1885-86 beslutar sig Victoria för att resa till Stockholm, främst för att få se en skymt av Georg Brandes, men även för att få träffa andra litteratörer m fl. Hon tar då med sig Matti. Fotot är taget 1887, då Matti är 22 år gammal.
I Stockholm träffar Victoria och Matti bland många andra även bröderna af Geijerstam. Tycke uppstår mellan Matti och den yngre brodern Karl Johan (1860-99). De börjar brevväxla under tiden före förlovningen 1887. Denna brevväxling finns deponerad i arkiv och är därmed tillgängligt för allmänheten. Omsorgen om Victoria Benedictsson tycks ha blivit en gemensam angelägenhet för både Matti och fästmannen.
FOTNOT: Stockholms kyrkböcker använder stavningen Benedictson för Matildas efternamn. Namnet i rubriken är skrivet på det sätt som jag fann det i Rotemansarkivet för 1907.
lördag 25 februari 2012
Matti möter Strindberg
Porträttet föreställer en ung Matilda Benedictson, som år 1887 förlovar sig med Karl Johan af Geijerstam (1860-99). Senare är hon mest känd som Matti af Geijerstam (1865-1952).
Följande är hämtat ur ett privatbrev. Matti berättar vad som hände när hon just hade förlovat sig. Jag citerar inte ordagrant.
I en hotellfoajé i Köpenhamn stöter hon ihop med August Strindberg. Strindberg hälsar artigt och säger ungefär följande: Jag har hört att någon i din familj förlovat sig med Geijerstam - var det möjligen din syster? När Strindberg får veta att det faktiskt är hon själv som just förlovat sig, tar samtalet en annan vändning. Matti berättar i brevet att hon bjuder in honom att hälsa på henne och maken så snart de etablerat sig i Stockholm. Jag lovade att bjuda honom på ärter och pannkaka, eftersom jag vet att han är förtjust i det.
Matti var 22 år gammal när denna historia utspelar sig. August bör ha varit 38 vid samma tidpunkt.
Följande är hämtat ur ett privatbrev. Matti berättar vad som hände när hon just hade förlovat sig. Jag citerar inte ordagrant.
I en hotellfoajé i Köpenhamn stöter hon ihop med August Strindberg. Strindberg hälsar artigt och säger ungefär följande: Jag har hört att någon i din familj förlovat sig med Geijerstam - var det möjligen din syster? När Strindberg får veta att det faktiskt är hon själv som just förlovat sig, tar samtalet en annan vändning. Matti berättar i brevet att hon bjuder in honom att hälsa på henne och maken så snart de etablerat sig i Stockholm. Jag lovade att bjuda honom på ärter och pannkaka, eftersom jag vet att han är förtjust i det.
Matti var 22 år gammal när denna historia utspelar sig. August bör ha varit 38 vid samma tidpunkt.
onsdag 22 februari 2012
Om Strindbergs språkhistoriska betydelse
När Harald Riesenfeldt lade fram sin och kommisionens översättning av Nya Testamentet (=Bibel 2000) så passade han på att recensera sina föregångare.
Fem år efter Strindbergs död fick Sverige en ny bibelöversättning. Efter 40 års mödor lade dåvarande bibelkommisionen fram sin slutprodukt. Riesenfeldt förklarade att den översättning som "1917 års män" åstadkommit var av sämre språklig kvalitet än den 1883 års normalupplaga som man först hade givit ut. 1917 års män hade vinnlagt sig om att skriva en arkaiserande prosa. De skrev en svenska som var konstruerad för att låta ålderdomlig år 1917, men som aldrig någonsin hade använts av levande människor. För att närmare förklara vad han menade sa Riesenfeldt att "1917 års män skrev en svenska som om Tegnérs brev och Strindbergs prosa aldrig blivit skrivna."
Enligt Harald Riesenfeldt är det Esaias Tegnér och August Strindberg som förändrar svenska språket. Deras skrifter vann sådan spridning att deras språkbruk, med större koncentration och mindre sirlighet i formerna, slog igenom i gemene mans sätt att tala och skriva svenska.
lördag 4 februari 2012
August Strindberg
Detta silhuettklipp av August Strindberg (1849-1912) sitter fortfarande fastspikat på en bokhylla som har tillhört Karl af Geijerstam (1860-1899).
Med anledning av årets Strindbergsjubileum skriver Nathan Shachar en utmärkt artikel om Strindbergs lindrigt talat ambivalenta förhållande till sina vänner, eller till människor som försökte vara hans vänner. Artikeln pryds av en bild på Gustaf af Geijerstam (1858-1909), som också nämns i artikeln.
http://www.dn.se/kultur-noje/august-strindberg-han-var-besatt-av-att-forvandla-vanner-till-dodsfiender
Nathan Shachars beskrivning av Strindbergs relationer till sin omgivning vill jag på intet sätt invända emot. Tvärtom. Emellertid skulle jag gärna komplettera Shachars artikel med några rader om bröderna af Geijerstam. Två källor har jag till detta, dels C-H Ankarbergs bok "Nennies saga" (1997), dels ett par artiklar i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), men även andra uppgifter som jag fått muntligen traderade. Till sist vill jag även hänvisa till de inledande kapitlen av Henrik Berggrens bok om Olof Palme "Underbara dagar framför oss" (2010). I Berggrens bok beskrivs det umgänge som Shachar också nämner. Man träffas hos Palme, hos Kreuger, hos Bonnier eller hos Curman på Villagatan under 1800-talets sista decennier.
SBL beskriver förhållandet mellan bröderna Karl och Gustaf. När de reser till Uppsala för att studera i slutet av 1870-talet så följs de åt i vått och torrt. Gustaf vill bli skriftställare. Karl utbildar sig till ingeniör, men han studerar på egen hand både liberala filosofer som J S Mill och Spencer samt inte minst Charles Darwins Origin of the Species. Starkt påverkad av Darwin utvecklar Karl sin skeptiska eller agnostiska livsåskådning med liberalismen som ideologiskt rättesnöre. Denna sin ideologi utvecklar han i debatt med den krets av vänner som ofta besöker honom och hustrun i hemmet på Villagatan: Oscar Levertin, Ellen Key och Karl Staaf finns i den innersta kretsen. Medan brodern Gustaf skrev sina romaner var Karl anställd vid patentverket med uppgift att granska inkomna patentansökningar.
Nathan Shachar nämner att Gustaf medverkat vid bildandet av studentföreningen Verdandi i Uppsala, men han nämner aldrig brodern Karl som också fanns med i kretsen. Bröderna af Geijerstam är söner till Gösta den äldre eller Johan Gustaf af Geijerstam (1831-94), den i Falun och Kalmar kände folkbildaren som var såväl rektor för förskoleseminarium som sedermera folkskoleinspektör i Kronobergs län. Båda bröderna var besjälade av ett folkbildningsideal som de fått med sig hemifrån. Skriftställaren Gustaf åkte ofta på föreläsningsresa när han inte skrev sina romaner. Karl af Geijerstam hann vid sidan av sitt arbete på patentverket ändå med att skriva ett antal pamfletter. Den mest spridda av dessa är troligen "Den beslöjade Isis" (Gernandts förlag 1897) där Karl går till angrepp mot teosofi i den form som den torgfördes av madame Blavatsky m fl. Pamfletterna användes i studieförbundens studiecirklar. Ibland sålde Karls pamfletter större upplagor än broderns romaner.
August Strindberg lär ha förklarat sitt missnöje med bröderna af Geijerstam på ungefär följande sätt: Eftersom han själv var tjänstekvinnans son så ansåg han inte att överklassen i form av bröderna af G skulle ha någon rätt att försöka lära arbetarklassen någonting om dess belägenhet. Denna kritik riktade han i första hand mot Gustafs romaner. I en mening får man säga att Sveriges politiska historia gav August Strindberg rätt, nämligen att det till slut blev socialdemokraterna och inte alls folkpartiet som omdanade Sverige under 1900-talet. På ett mer personligt plan är bilden något mer komplicerad. Gustaf af Geijerstam var i själva verket en varm anhängare av Strindberg, ville alltid höra hans mening och tog mer än gärna intryck av sådant han sade i debatterna. Troligen var det just detta som August Strindberg inte kunde tåla. Han uppfattade Gustafs attityd som lismande inställsamhet. Från Karl af Geijerstam fick han aldrig någon dylik hjältedyrkan. Karl stod bredvid och tog sin bror i försvar när Strindberg angrep honom. Karl kunde reservera sig och genmäla med en egen uppfattning. Så beskrivs deras relation av SBL:s artikel. Där står även, att till Karls begravning 1899 - så skickade Strindberg en krans.
En annan försvårande omständighet för relationen mellan August Strindberg och Gustaf af Geijerstam var säkert att Gustaf gift sig med sångerskan och skådespelerskan Nennie (född Eugenie Valenkamph). Se vidare Ankarberg (1997) angående detta.
Med anledning av årets Strindbergsjubileum skriver Nathan Shachar en utmärkt artikel om Strindbergs lindrigt talat ambivalenta förhållande till sina vänner, eller till människor som försökte vara hans vänner. Artikeln pryds av en bild på Gustaf af Geijerstam (1858-1909), som också nämns i artikeln.
http://www.dn.se/kultur-noje/august-strindberg-han-var-besatt-av-att-forvandla-vanner-till-dodsfiender
Nathan Shachars beskrivning av Strindbergs relationer till sin omgivning vill jag på intet sätt invända emot. Tvärtom. Emellertid skulle jag gärna komplettera Shachars artikel med några rader om bröderna af Geijerstam. Två källor har jag till detta, dels C-H Ankarbergs bok "Nennies saga" (1997), dels ett par artiklar i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), men även andra uppgifter som jag fått muntligen traderade. Till sist vill jag även hänvisa till de inledande kapitlen av Henrik Berggrens bok om Olof Palme "Underbara dagar framför oss" (2010). I Berggrens bok beskrivs det umgänge som Shachar också nämner. Man träffas hos Palme, hos Kreuger, hos Bonnier eller hos Curman på Villagatan under 1800-talets sista decennier.
SBL beskriver förhållandet mellan bröderna Karl och Gustaf. När de reser till Uppsala för att studera i slutet av 1870-talet så följs de åt i vått och torrt. Gustaf vill bli skriftställare. Karl utbildar sig till ingeniör, men han studerar på egen hand både liberala filosofer som J S Mill och Spencer samt inte minst Charles Darwins Origin of the Species. Starkt påverkad av Darwin utvecklar Karl sin skeptiska eller agnostiska livsåskådning med liberalismen som ideologiskt rättesnöre. Denna sin ideologi utvecklar han i debatt med den krets av vänner som ofta besöker honom och hustrun i hemmet på Villagatan: Oscar Levertin, Ellen Key och Karl Staaf finns i den innersta kretsen. Medan brodern Gustaf skrev sina romaner var Karl anställd vid patentverket med uppgift att granska inkomna patentansökningar.
Nathan Shachar nämner att Gustaf medverkat vid bildandet av studentföreningen Verdandi i Uppsala, men han nämner aldrig brodern Karl som också fanns med i kretsen. Bröderna af Geijerstam är söner till Gösta den äldre eller Johan Gustaf af Geijerstam (1831-94), den i Falun och Kalmar kände folkbildaren som var såväl rektor för förskoleseminarium som sedermera folkskoleinspektör i Kronobergs län. Båda bröderna var besjälade av ett folkbildningsideal som de fått med sig hemifrån. Skriftställaren Gustaf åkte ofta på föreläsningsresa när han inte skrev sina romaner. Karl af Geijerstam hann vid sidan av sitt arbete på patentverket ändå med att skriva ett antal pamfletter. Den mest spridda av dessa är troligen "Den beslöjade Isis" (Gernandts förlag 1897) där Karl går till angrepp mot teosofi i den form som den torgfördes av madame Blavatsky m fl. Pamfletterna användes i studieförbundens studiecirklar. Ibland sålde Karls pamfletter större upplagor än broderns romaner.
August Strindberg lär ha förklarat sitt missnöje med bröderna af Geijerstam på ungefär följande sätt: Eftersom han själv var tjänstekvinnans son så ansåg han inte att överklassen i form av bröderna af G skulle ha någon rätt att försöka lära arbetarklassen någonting om dess belägenhet. Denna kritik riktade han i första hand mot Gustafs romaner. I en mening får man säga att Sveriges politiska historia gav August Strindberg rätt, nämligen att det till slut blev socialdemokraterna och inte alls folkpartiet som omdanade Sverige under 1900-talet. På ett mer personligt plan är bilden något mer komplicerad. Gustaf af Geijerstam var i själva verket en varm anhängare av Strindberg, ville alltid höra hans mening och tog mer än gärna intryck av sådant han sade i debatterna. Troligen var det just detta som August Strindberg inte kunde tåla. Han uppfattade Gustafs attityd som lismande inställsamhet. Från Karl af Geijerstam fick han aldrig någon dylik hjältedyrkan. Karl stod bredvid och tog sin bror i försvar när Strindberg angrep honom. Karl kunde reservera sig och genmäla med en egen uppfattning. Så beskrivs deras relation av SBL:s artikel. Där står även, att till Karls begravning 1899 - så skickade Strindberg en krans.
En annan försvårande omständighet för relationen mellan August Strindberg och Gustaf af Geijerstam var säkert att Gustaf gift sig med sångerskan och skådespelerskan Nennie (född Eugenie Valenkamph). Se vidare Ankarberg (1997) angående detta.
Victoria Benedictsson
Hos fotografen Christensen & Morange på Amagertorvei 25 i Köpenhamn har Victoria låtit fotografera sig. Detta sker möjligen 1888 eller vid något tidigare besök i Köpenhamn. Den blivande svärsonen kallar Victoria för sin "lilla mor" i brev till henne.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)